söndag 4 maj 2014

Bye bye men hej hej! (Martina)

Hej hopp!
Jösses det var länge sedan jag klapprade på tangentbordet på denna blogg. Det svindlar lite när jag måste berätta att jag varit er otrogen genom att starta en ny blogg. En blogg som till skillnad från denna berör träning, mål och visioner som inte bara handlar om löpning. Visst har jag känt ett sug att snöra på mig mina gröna sköna Sacouny, riva av ett  tempopass eller intervallpass och känna smaken av gallan tränga upp i halsen, se stjärnor i dagsljuset och känna pulsen slå lika hårt som en squashbolls smashar mot den vita väggen. Tyvärr är tillfällena allt för få för att kunna bygga en blogg med någorlunda intresse och variation.

Henrik springer på allt vad han kan och orkar med både inne- och utomhus löpning. Ambitionerna om ett SM finns fortfarande och det är med stolthet jag vågar påstå att styrkan och snabbheten växer och potentialen är lika säker som attraktiv... i mina ögon.

Just nu är denna löparblogg så spretig att till och med Per Gessles hår framställs som tamt och bakåtslickat, därför väljer vi att pausa bloggen.

Självklart vill jag att ni ska lägga till min nya blogg som favorit på er lista. Löpning förekommer men även annat som gör det möjligt att driva skrivandet vidare oavsett vilken väg jag väljer att ta.

Lägg nu världens längsta bloggnamn olikanyanseravtraningsvark.blogspot.se på minnet och följ mig på min resa vidare ut i träningsvärlden.


tisdag 18 mars 2014

Tillbaka på banan igen... igen... (Henrik)

Igår var jag tillbaka på löparbanan igen. Jag hade tänkt skriva "äntligen", men i ärlighetens namn så har jag inte saknat det så mycket. Anledningen till att jag vilat från löpning i ca en och en halv vecka är att jag ville se om mitt (hoppar)knä blir bättre av löpvila.
 
Det har det inte... Det är på samma gång positivt och negativt känner jag. Positivt eftersom löpning alltså inte försämrar något, men negativt eftersom det heller inte blir bättre när jag avstår från löpningen. På onsdag ska jag till sjukgymnast för att kolla upp knäskålssenan med ultraljud. Känns bra att få en ordentligt titt så att jag vet vad som är fel och förhoppningsvis kan styra min träning utifrån det.
 
Igår blev det ett lite framstressat pass i och med att vi kom igång med träningen 20 minuter senare än tänkt. Fokus för passet blev 5 x 200 m med 200 m gångvila. Ett pass jag kört några gånger nu. Sist var för ungefär en månad sedan och då låg tiderna på 30, 30, 31, 32, 31. Igår var det sämre och jag kände definitivt att löptekniken var mycket sämre. Tiderna låg igår mellan 31,5 och dryga 33. Känns lite tungt, men å andra sidan så har det varit dåligt med löpning på sistone, så jag ska inte hänga läpp för det. Tiderna från igår stämmer ganska bra överens med ett liknande pass från januari.
 
Onsdagens besök hos sjukgymnasten kommer bli en sorts vägskäl känner jag. Beroende på hur det ser ut så kommer jag antingen trappa upp löpningen eller lägga om fokus mer mot styrketräning. Vilken väg det än blir så ser jag fram emot att se vart den för mig!

Det jag ser fram emot mest under den här veckan är ett inbokat "prova på" pass på Crossfit Aros tillsammans med Martina på fredag. Ska bli sköj!
 

söndag 16 mars 2014

Tänker om och tänker nytt (Martina)

Har egentligen inte så mycket att skriva om den här veckan. Den har sett likadan ut som föregående veckor med Måndagscirkel, tisdagscrossfit, fredagscrossfit. Bytte ut söndagens långpass mot ett gympass där fokus låg på att förbättra tekniken på frontböj och marklyft. 

Det har inte blivit så mycket löpning under detta år och i ärlighetens namn så har intresset och viljan för det heller inte existerat. Jag fick till en någorlunda avreagerande 5 kilometare i torsdags med ett tempo på 5:14 min/km. Finns egentligen inte så mycket mer att säga där heller förutom att det är det snabbaste jag har sprungit i år. Mer än så är det inte. 

Kanske kommer suget tillbaka längre fram i vår. Målet är att inte tappa löpningen utan att åtminstone 1 gång i veckan få till ett pass. Ett pass helt utan press och istället med fokus på njutning och upplevelse. Jag har fortfarande siktet inställt på Lidingöloppet och kommer inte att ge upp en utmaningen bara så där så ingen nödvändighet till oro Nina! :-) Än finns både tid och hopp för det, speciellt med tanke på att jag redan nu har några långpass i ryggsäcken denna månad och det har aldrig hänt förr så tidigt på säsongen. 

Eftersom detta är en blogg om löpning så kommer mina inlägg att pausa till dess att det finns någonting mer att skriva om. Jag har inte gett upp men jag känner själv att jag just nu brinner extra mycket för styrketräning och Crossfit och det är det jag vill satsa på och utvecklas mer i. Löpningen ser jag dock som ett fint komplement till att hålla konditionen på topp. 

Med det sagt och för att undvika att göra mina grötfan besvikna avslutar jag med en bild på dagens gröt.

Kokoshavregrynsgröt med färska jordgubbar, 
russin, nötter och vaniljpulver. 
Gott gotti gott gott!


söndag 9 mars 2014

Vecka 10:Nötande och två PB

Den här veckan har gått i sådant raskt tempo att det är ett under att jag själv har lyckats hänga med. Vissa dagar har mer känts som fötterna upp och huvudet ned istället för det klassiska tvärtom. Det finns dock även en bokstavlig mening med det då jag försöker öva på att stå på händerna men det är lika läskigt som ett basejump och skriker med skräck i rösten att Henrik ska släppa mina fötter.

Men vi börjar från början.

Som vilken måndag som helst var det cirkelträning men till skillnad från föregående måndagar så var jag så fruktansvärt trött. Den där glöden fanns inte i mig när jag var hemma men det är då det magiska händer för när jag väl har kommit iväg och står där i den svettstinkande gympasalen så är jag taggad till max. Ett hederligt cirkelpass 40-30-20 sek. med konstens alla övningar för att hela kroppen ska få svida.

Kvällens bonus var något som innehöll ordet helvete. Vi kan döpa det till "det bränner så in i helvete" och det är mer av en underdrift än vad ni kan tro. Man jobbar i par där den ena står i mitten av en cirkel och gungar med rumpan upp och ned. Den andra går nästan som björngång, fast med rumpan som låg tyngdpunkt, runt cirkeln. När björnen har gått ett varv och kommit fram till den gungande tanten så byter man. Allt detta sker under 4 minuter och dessa känns som flera dagar. Ett riktigt mjölksyrepass men ett härligt sådant.

tisdagen var det dags att kötta igen på Crossfit Aros med fokus på squat clean. En frivändning där man sätter sig ned i en knäböj. Jag har skolios med en ganska grov krök i nacken som läkarna aldrig fick bukt på under tonåren vilket i sin tur resulterar i orörlighet i bröstryggen och till viss del i axlarna. Sen jag började träna crossfit har jag förbättrat min rörlighet i axlarna till avsevärt mycket bättre. Fortfarande bråkar armbågarna med mig när jag ska göra frivändning och det är något som jag tränar ganska mycket på just nu. Så precis som förra gången blev det mycket treknikträning på just frivändning.



Använde inga superdupervikter med ursäkten att jag vill orka köra hela woden med de antal varv och rep som ska göras. Däremot testade jag efter passets slut att lägga på mer vikt på både frivändningen och pressen vilket helt magiskt gjorde att jag lyckades med ett PB på 30 kg. Var lyrisk när jag ringde hem och hade jag en flaska skumpa hemma så hade jag korkat upp den och skålat hela natten lång.

Tisdagens lyriska känsla satt i hela onsdagen och på torsdagen åkte jag ned till boxen för lite egen teknisk övning med ett försök på ytterligare ett PB. Detta försök resulterade i ett PB på hela 35 kg med flera repetitioner efter varandra. Nu är det bara att fortsätta nöta och framför allt våga!



Det dröjde inte många timmar innan jag återigen befann mig i lokalerna för lite fredagsfys. Jag måste ha världens otur för dagens pass var ännu en gång frivändningar och push press. Aj aj aj... mina axlar är faktiskt ganska trötta vid det här laget. Blev tvungen att försäkra mig om att inte tisdagar och fredagar har bestående pass av frivändningar och armpressar utan att allt faktiskt handlar om ren otur.

Fredagens pass bestod av följande:

1. Jobba i par 8 min så många varv som möjligt med
8 frivändningar
8 laterala jumps (hoppa över stången)
1 wall climbe

Medan min partner gör ovanstående varv kör jag burpees och sen tvärtom.

2. Jobba i par 8 min så många varv som möjligt med
10 push press
10 wallballs
10 sit ups

Medan min partner gör ovanstående varv kör jag squat jumps.

Jag vågade faktiskt lägga på med de vikter jag hade i mitt första PB och körde hela första Woden med 30 kg och även om jag kände mig döende var jag så glad när passet väl var slut. Trodde jag!

Som avslutning var det dags för Mobys Flower. Säger ingenting mer om det utan ni får kolla in videon här istället. Men eldsvåda är väl passande ord.





Uj uj... vad jag lider!

Det här är ju i grund och botten en löparblogg och självklart vill jag inte göra er besvikna. Hör och häpna när jag en Söndagmorgon ställer klockan på 7 för att äta gröt och sen bege mig ut på en långtur. När jag vaknade på lördagen så strålade solen något så fantastiskt härlig så när vinden ven och det var gråare än Gandalf den grå så måste jag erkänna att lusten dog lite. Men nu var det så jag hade bestämt så så fick det bli. Laddade ett avsnitt från fysiopodden och drog iväg.

Sprang iväg mot Mälarens strandkant för att hitta den där känslan jag fick där i förra veckan och vid badplatsen kunde jag inte låta bli att stanna till och låta vattnet klucka lite mot mina skor. Befriande!



Sprang vidare i motvinden och stannade klockan på 19 km med ömmande lite här och lite där. Det värkte i knä, ovansidan fot, vrist och i piriformis. Vid längre sträckor så värker den där piriformis och sitter i flera timmar efteråt men nu när jag sitter här i soffan så har det släppt lite vilket är skönt.



Nu väntar min kudde på mig och jag behöver mina 8 timmars sömn för i morgon startar en ny härlig vecka igen.

Hörs!

söndag 2 mars 2014

Vecka 9: Grötätande och personbästa (Martina)

Sportlov i stan men eftersom jag pluggar så är veckan som vanligt. Vår dotter går inte på fritids längre så hon var med mig i skolan hela måndagen och ville dessutom följa med på kvällens cirkelträning. Den här veckans cirkelträning var så nedrans jobbig och vi däckade båda två när vi väl kom hem. Det är en sådan härlig känsla att få bli så där utpumpad även om jag fick en migränattack på köpet. Ju mer coachen tränar inför Westridge Open desto mer utmanande och avancerade blir hennes pass. Självklart inte mig emot...för jag njuter för varje sekund!

Räknade ihop att vi lyckades åstadkomma över 700 repetitioner av diverse övningar med följande upplägg:

1. 50 rep av varje övning           2. Lucky Seven (7 min)              
-Situps                                       - 7 x Box Jumps                        
-Push-ups                                  - 7 x Kettlebell swings        
-Squats                                      - 7 x Burpees                      
-Mountain Climbs
-Tuck Jumps
-Burpees
-Jumping Jacks

 3. 21-15-9                              4. Tabata                            
 - Squat Jumps                         - Sidoplanka med lyft
 - Utfallshopp
 - Skridskosteg

Tisdagen var en riktig lyckodag på många plan. Ni vet den där gröten som man ger till små barn när de ska få prova på att äta för första gången, den där banangröten... erkänner att jag älskar den gröten. Nu går ju inte jag och köper den gröten till mig själv men jag fick en idé att göra en egen banangröt.
Havregrynsgröt och äggvitefluff med mosad banan, kokosflingor, 
proteinpulver "Cappucino" och solrosfrön. 
Och nej... det är ingen som har kräkts i min skål! 

 Skulle kunna äta den till dödens dagar och dagarna i Nangijala och dagarna i Nangilima för den delen med. Efter att jag blivit så glad av gröten åkte jag till skolan där vi skulle få tillbaka en tenta i Beskattning och om ni kunde förstå lyckan när jag får veta att jag maxade tentan med 30p av 30. Tjohooo... Einstein och jag... eller det kanske inte går att jämföra fysik med ekonomi. Eller JO... det är klart det går!!

Kvällen spenderades på Crossfit Aros med fokus på Clean and Jerk.
Styrkedelen bestod av Godmornings och backsquats. Upplever mig själv som väldigt feg när det gäller backsquats och ska jag våga gå ned riktigt djupt i knäböjen... ja då får det bli fegisvikter. Ynka 40 kilo... men då var rumpan lägre än 90 grader iallafall.

Clean and Jerk? Ja vad är det egentligen? En frivändning med stöt/press. Att utföra den här övningen är lika klurigt som att försöka sig på att förstå energins beteende i mikrokosmos. Vid stöten är det meningen att man ska komma under stången innan man pressar upp den och jag kommer i otakt på något märkligt vis och står och niger som en liten men svärande och förbannad flicka.

Så medan de andra övergick till 12 minuters konditionsdelen med:
10 x Clean and Jerk
10 x boxjumps
fastnade jag kvar i teknikdelen. Rätt ska vara rätt och till slut satt den. Färdig att börja grina av lycka.





Onsdagen hade jag vilodag och åt gröt.


Torsdag och jag åt ännu mer gröt och körde ett styrkepass med enbart fokus på mage. Brände dödsskönt i kistan.
Ugnsbakad äppel- och kanelgröt 
toppad med kvarg och vaniljpulver och äppelbitar.
Mums mums!

Det var en härlig stämning i boxen när jag anlände på fredagseftermiddagen och tydligt är det att förknippa en tävlande crossfitatlet med en kopp kaffe för coachen går alltid med en kopp kaffe i handen och skapade panik när kaffebryggaren la av. Strax efter mitt pass skulle ett gäng utföra Open 14.1 så atmosfären var på topp och kaffepaniken ett faktum.

Det var ett sådant skönt pass där jag slog personbästa i Thrusters, Frivändning och Dubbelhopp med rep. För mig är det en magisk gräns vid 30 kilo och det är inte långt tills jag är där. Gällande dubbelhoppen så var jag usel på det i skolan och tydligen är jag det fortfarande. 3 stycken är ju bättre än inga alls. Men det sved ska ni veta.
Snärtar på armar och blåmärken på knogarna... 
nä fortfarande inte inbjuden till Fight Club. 
Bara övat på dubbelhopp. 

När jag vaknade i morse så hade kristallerna i örat lyckats rymma igen och yrsel tog fart. Gjorde mina vändningar och kast i soffan för att sedan ligga helt stilla fram till eftermiddagen. Var endast upp en kort sväng för att grädda utlovade söndagspannkakor till barn som trots allt inte ville komma hem hur mycket jag än lockade. Klämde några pannkisar själv och gick och la mig igen. Men sen fick det vara bra för ju längre jag låg desto tröttare på blev jag. Sparkade ut mig själv för en promenad i skogen och vilken kick sedan. Det är verkligen där jag samlar på mig min energi. Skogen är min själ.



Man skulle kunna tro att det enda jag har gjort den här vecka är att träna och äta gröt men nog består veckorna av mer än det, vilket ligger i ett helt annat forum än i denna blogg. All inspiration gällande gröt kommer från denna fantastiska blogg. Fina och inspirerande bilder vilket gör att man absolut inte kan låta bli att testa.

Återigen vill jag lyfta den här träningsglädjen jag har. Även om det rent kroppsligt går långsamt så har jag ändå utvecklats enormt. Kommer ihåg  första gången jag kör de ett av Ninas pass...fy så fruktansvärt det var. För det första var jag så tunn, mager och framför allt svag och efter träningen mådde jag så dåligt i flera dagar efteråt med en träningsvärk som orsakade feber och smärta. Mountain Climbs låg på min topplista över hatövningar, vilket den fortfarande gör, men jag fixar dom utan att känna att jag kommer att kräkas. Jag är mycket mycket starkare och orkar hålla ett bra tempo och det bästa av allt är att jag orkar åstadkomma hela passen utan att skära ned eller göra andra övningar.Jag har lagt på mig mer sunda kilon, mer muskler, mer teknik och explosion och framför allt ännu bättre flås. För mig är det DET som är träningsglädje.

Är lite sugen på kex och brie... japp så får det bli. Trevlig söndagkväll!

torsdag 27 februari 2014

400 m benchmark (Henrik)

I dag var det benchmarkdags. Maxlopp på 400 m stod på schemat och det var med en grov dos ångest jag ställde mig på startlinjen efter en lång uppvärmning med stretch i två omgångar. Det här skulle bli jobbigt! Benen kändes stumma och stela efter gårdagens tunga knäböj och frivändningar. Spikskorna kändes däremot rappa och lätta, så det gav en viss självförtroendeboost.
 
Jag drog iväg i ett högt tempo. Jag har alltid svårt att hålla igen i första kurvan när jag springer på en 200 m bana. Benen vill bara studsa fram och spikarna gav mig ett driv som kändes skönt. På första långsidan fick jag sansa mig lite och slog medvetet av lite på takten resten av första varvet. Passerade 200 på strax över 31 sekunder. Bra fart tyckte jag då. Benen kändes hyfsat fräscha så nu var det dags att försöka gasa och ge järnet sista varvet. Tyckte jag fick till en fartökning och det kändes som om tempot höll relativt bra. Inför sista kurvan började det däremot bli jobbigt och jag fick tänka "snart klart, snart klart, snart klart... bara lite till, bara lite till". Slog av klockan när jag passerade mållinjen och hann se att den precis slog över på 1:03. 1:03:12 blev tiden och det är jag grymt nöjd med.
 
Efter loppet kände jag mig rejält slut, men återhämtade mig relativt fort. Jag drog inte heller på mig några mängder mjölksyra, så när jag börjar analysera det lite närmare så är jag inte helt nöjd med prestationen. Tiden är jag nöjd med, men jag känner att jag kunde ha sprungit ännu snabbare. Det är ju i och för sig ett väldigt angenämnt problem!
 
Målet nu blir att i första hand försöka pressa ned tiden under minuten och därefter helst pressa ned den ytterligare ett par sekunder innan Veteran SM i juli. En tid under 58 sekunder där vore fint. Det krävs förmodligen runt 55 sekunder för medalj, men det är å andra sidan först 2015 min riktiga satsning ska bära frukt :-)
 
Lite osäker på hur jag ska gå tillväga för att förbättra tiden. Snabbheten känns som den trånga sektorn just nu. Så lite sugen på att först försöka pressa min 200 m tid till under 27 sekunder (ja... ett steg i taget kanske... först under 28).
 

söndag 23 februari 2014

Vecka 8: Blandade känslor utan mål (Martina)

Måndag och Sol sol sol!

Det slog mig hur länge sedan jag såg solen överhuvudtaget och blev samtidigt påmind av solens strålar om hur jäkliga fönsterna såg ut. Sol och skitigt fönster... ingen bra kombo. Trots att solen gjorde hela stan varm så var jag så trött så trött och kom på mig själv under lektionen att jag nog somnade till för ett kort kort ögonblick. Hur som helst så piggnade jag till lagom till det var dags för måndagscirkeln igen.

Det jag skrev i förra veckan om att jag själv tycker att mina squat jumps är coola och att jag nog ska fixa snabba Burpees... ja det fick jag äta upp denna kväll. Självklart innehöll passet både squat jumps och Burpees och det var mycket gap, skrik och hets men jag gillar det. Det finns alltid lite mer att ge och med hjälp av andras pepp så kan jag press ut det sista. De första 30 minuterna var ren cirkelträning med genomkörning av hela kroppen. Ju fler vi blir desto fler stationer blir det så totalt 13 stationer och 30 sek x 2 med 10 sek vila. Därefter blev det det som Världens starkaste Nina så fint uttrycker det för små "bonusar".

Bonus 1
25 rep av varje
-Situps (Crossfit variant)
-Squats
-Utfallssteg med hopp
-Push ups
-Hspu (förenklad variant... tack och lov... Händerna i golvet, huvudet rakt under och fötterna i golvet. Sen är det bara att pressa upp armarna) 

Bonus 2
21-15-9
-Situps (Crossfit)
-Gräshoppan (Plankanposition och hoppa med fötterna)
-Superman-hopp (plankanposition och hoppa in med fötterna och ut igen)

Bonus 3
Tabata höga knän. 

Ett riktig bra pass och jag somnade gott och vaknad pigg igen för en tisdag med Crossfit Aros. På fejjan kan man få veta vilka pass som morgondagen kommer att erbjuda, vilket ibland kan vara både bra och dåligt. Kan vara bra för en person som mig som gärna vill kunna förbereda sig ordentligt men även dåligt för en person som mig som gärna gör en stor fet höna av en liten pyttig fjäder. Speciellt när Toes to bars var en av övningarna och redan kvällen innan börjar min oro över hur jag ska fixa en sån. Näää ... jag är inte ens i närheten. Enligt Coachen var det ok med Knees to Elbow men det blev mer knä till navel, på sin höjd till bröst. Huga... vad det sög i magen och för att inte tala om smärtan i händerna.

Styrkedel
-Marklyft 8rep x 4 
-Hängande benböj 10rep x 4 (Häng i räcke och lyft benen rakt till 90 grader)

12 min metcon AMRAP (As many round as possible)
-10 Ground to overhead (Valfritt hur man gjorde det så jag valde frivändning med en push press)
-10 Squat jumps
-10 K2B (Knees to bellybutton... ny övninga a la Martina)

Avslutade med dödshänget! Hänga i räcke så länge man orkar och med tanke på att jag redan hängt så mycket i räcket så var det som knivar karvade sönder handflatorna men denna gång var jag bra envis. Ville inte vara först att släppa och gav nöjt upp som en av de 3 sista av totalt 12. Med ett litet litet HA... där fick ni! tyst för mig själv och med en vinnarkänsla åkte jag hem.

Onsdag och mest torsdag träningsvärk i magen och allt eftersom dagen gick desto mer bananliknande form intog jag. Vilade dessa två dagar och kände att jag behövde det. Halsen känns svullen lite varannan dag och och det är bara att göra som kroppen säger... VILA.

En svart fredag. Det är inte rättvist att unga människor ska behöva gå bort, en unga människa som har hela livet framför sig. Mycket tung, sorglig och otroligt ledsam men även fin och vacker begravning. Kändes skönt att komma till Crossfit Aros och tänka på annat. Mina starka sidor blandades med mina svaga och till och med att en del svaga sidor fick sig ett lyft. Ett riktigt roligt pass:

Styrkedel
Sumo Deadlift High Pull 10 rep x 4
Situps med boll 10 rep x 4

Sumo deadlift High Pull
Bildkälla: beingpeterpan.com

12 min Metcon AMRAP 
3 wallwalks
6 Goblet Squats (16kg) 
9 Push ups

Det här med Wallwalks... nja jag vet inte jag. För det första är det tungt, absolut max att jag orkar 4 steg, sen är jag feg. Jag har aldrig varit bra på det här med gymnastik. Usel på kullebyttor, usel på att stå på huvudet och definitivt usel på att stå på händer. Allt detta grundar sig på att jag med alla sannolikhet kommer att bryta nacken och huvudet kommer i samma veva att lossna från kroppen och rulla vidare. Livrädd med anda ord! Det blev jobbigt ändå ska ni veta och efter 6 varv var kroppen som en påse med sega råttor, hal, slemmig och totalt livlös.

Söndagen började med sovmorgon. Det är den enda dagen på hela veckan som jag får sova lite längre på morgonen. Dessutom är söndagar alldeles utmärkta för härlig frukost och jag vill slå ett slag för ungsbakad gröt. Denna morgon blev det en Blåbärskokospajgröt och kaffe framför 5-milen innan det bar av för veckans långpass och även veckans enda löppass.



Jag var nog den enda i hela detta land som inte intresserade sig för dagens OS-final i Hockey och istället begav mig ut i blåsten för ett långpass. Tog mig ned för att springa längs med Mälaren, en tur på 14 km i långsamt 6 min tempo. Första gången i år som jag klockar mig själv med både distans och tempo. Är väl nöjd med det och tanken var aldrig att det skulle gå så mycket fortare.

Jag vet inte men någonting har hänt med mig och löpning. Just nu känns den mer som ett tvång. Upplever inte samma glädje som innan jag blev skadad. Enda gången under dessa 14 km som glädjen infann sig på riktigt var när jag sprang längs med vattnet och i skogen.

 Isen låg tunt på sjön och trots blåsten så kändes det så fridfullt och stilla. 
Snart kan man höra vågornas kluckande igen. 

 En disig vy av Västerås Skyline


 Det blåste små djävlar där ute och efter 8 km började jag känna av knät för att vid 10 km stanna och försöka stretcha bort smärtan som inte ville ge sig. De resterande 4 km var bara ren pina med motvind och ont.

Känner att det är dags att börja tänka om... vad vill jag få ut av min löpning och min träning överhuvudtaget. De mål jag hade för några veckor sedan känns inte lika lockande längre. Just nu tycker jag att cirkelträningen och Crossfit är så roligt och att jag hellre prioriterar det säger väl ganska mycket. Men att träna utan mål är som att cykla utan hjul, baka kanelbullar utan kanel eller som att gosa med katten fast utan katt... det blir sällan bra i slutändan.

Kanske har jag kommit till en lösning på mitt problem under nästa vecka eller inte. Det återstår att se.

Nu är det dags att plöja några avsnitt av Breaking Bad och helst av allt inte tänka alls.

Ses om en vecka igen. Hej!