Vi gör alltid en veckoplanering över hur vi ska och vill träna. Sen pusslar vi ihop det så det fungerar för oss båda, med tanke på att vi har barn och jobb och barn som ska träna och vänner och...ja ni förstår nog vart jag vill komma. Så idag var det då dags för intervaller och precis som så många andra verkar tycka så är det alltid lite småjobbigt att ta sig för att göra den här typen av träning. Visst är det märkligt för det är ju med dessa intervallträningar du kan se ett resultat och vilken lycka sen när du presterar personligt rekord på tex milen...tack vare ditt tålamod och jävlaranama-intervaller.
Dagens inplanerade intervalltyp var supertusingar och det är den typ av intervaller som jag faktiskt tycker är roligast (om nu intervallträning kan vara roligt...klart det är :-)).
Att springa en supertusing går alltså ut på följande:
100m + 200m + 300m + 400m X så många gånger man önskar och orkar
Ni kan läsa mer om supertusingar här
Denna gång begav jag mig in till stan för att springa på en bana just av den enkla anledningen att den har ett mjukare underlag vilket minskar belastningen på underben och knän. Har sprungit en del på asfalt nu och det känns i benhinnorna.
Efter en 2.5 km uppvärmning (på asfalt utanför banan )kände jag mig lite lätt varm och mjuk i benen och sprang in på arenan till folkets applåder. Åskådare i varenda hörn och den svenska fanan vajade i händerna på publiken...wow vilken fantastisk stämning och vilket adrenalinflöde när publiken jublar och skriker mitt namn. Eller (?)...nä inte riktigt så var det, men det hade varit coolt. Den här arenan utnyttjas av en gymnasieskola och deras fotbollsprofilstudenter så det var en del folk där, men inte för att titta på mig. Iallafall så var det inte meningen att de skulle titta på mig från början, men vem kan undgå att titta när någon svartklädd figur kutar runt runt runt utan att ens vika blicken åt sidan.
Mellan varje intervall så joggade jag 100m och efter varje supertusing en ståvila på 1 minut. Detta upprepades i sin tur 5 ggr vilket innebär att jag hade 5 km ren intervallträning, inte så pjåkigt. Jag höll ett snittempo på 4.44 vilket kändes väldigt väldigt bra och över min förväntan. Trodde nog att jag skulle orka strax under 5.00 så det här resultatet är som att vinna på lotto...idag föreställer jag mig den känslan på det viset i allafall. Efter det så blev det en nedvarvningsjogg och kom idag alltså upp till 12 km löpning med intervaller.
Dagens pass kan sammanfattas enligt följande: "Det är över nu och det känns galet sjukt, jag mår så jävla bra" Citat från Lillasyster med låten Jävla bra.
Endorfinfylld men trött och något svimfärdig (jag och Moa Hjelmer lixom och utan någon som helst överdrift) tog jag mitt pick och pack (proteinshake, riskakor och vatten) och drog mig hemåt. Nu ska jag krypa ihop i soffan med mina barn och krama och gosa hela fredagkvällen lång. Troligtvis inte alltför länge då jag misstänker att jag har somnat innan Let´s Dance ens har börjat. Inte för att det gör särskilt mycket.. jag somnar med varma händer i mina händer och med ett leende på mina läppar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar